Sockersug - Fri från Sötsug 

Lugn... Det tar bara tre dagar att bli av med sockersuget.

Det har jag kommit fram till efter många års studier i ämnet ;)

Det är bara tre dagar, och sedan är det allra värsta över.
Planering kan hjälpa dig att få kontroll över sockersuget, godissug, och hjälper dig att hantera olika svåra situtioner du ställs inför dagligen om du är söt/sockerberoende

Lite hjälp när du får godissug:
1. Börja med att stanna upp och känna efter ordentligt. Behöver kroppen energi eller är det bara hjärnan som vill få en kick. Om du verkligen är hungrig så ät en måltid eller ett mellanmål. Är det vanan och ord som fika, fredagsmys, som triggar dig att länkgta eller bli sugen på godsaker så prova att vänta i 10 minuter. För det mesta så går suget över utan att man behöver göra något särskilt.

2. Minskar sötsug
Sött och beskt minskar sötsuget. Citron, grape, mm (äter man socker till förstör man effekten)
Bär, frukt mm kan ätas med fördel.
Kosttillskott av krom minskar också sötsug. Salt mat ökar sockersuget.Eller drick ett glas vatten, eller mate te, te, ört te, kaffe, vatten med citron, äppelcidervinäger eller grapefrukt, eller ät citron- eller grapefrukt. Citron är surt och grapefrukt är beskt vilket drar tillbaka matspjälkningsenzymerna och minskar suget.
3. Ät protein, ha färdiga munsbitar i kylen tex kycklingben, räkor, mm.
4. Frusna eller färska hallon, lingon, tranbär, vinbär, krusbär ger härlig syra som effektivt stoppar suget.Men även frukt av alla slag är super bra!
5. OBS! Te eller kaffe kan för vissa människor vara en signal om ”fika” och har då en sedan lång tid tillbaka, vana att äta något till. Då får det motsatt effekt...

Ökat Sötsug
Efter en måltid med stärkelserika kolhydrater: Bröd, socker, potatis, pasta, ris man ofta sugen på något sött - pga att hjärnan inte får rätt signaler på grund av det höga stärkelseintaget.
I kroppen omvandlas stärkelse till socker: 1 potatis = ca 1 dl druvsocker.

Sockerberoende:

Socker/Kolhydrater och fett behövs för människors och djurs överlevnad. Speciellt hos däggdjuren krävs energi för att hålla hög kroppstemperatur och för att ge muskelbränsle för jakt och arbete.
Djurförsök visar att mycket ätande av socker kan orsaka sockerberoende, pga att höga nivåer av belöningshormonet dopamin ökar. Man ha sett att typiska abstinenssymptom uppstår vid försöken,

Sockerberoende uppkommer alltså genom att hjärnans belöningshormoner påverkas.

Av alla födoämnen väljer hjärnan först kolhydrater = sockerarter.
 Nu för tiden har man en obegränsad tillgång på tex raffinerat vitt socker så hjärnan kan inte skilja mellan NYTTIGT socker utan vill ha det som går snabbt ut i blodet oc blir blodsocker. Raffinerat socker är endast socker..

Lära sig om trigger/triggers/triggare och sockersug
Triggers är (OBS! minimala mängder!) av socker och stärkelse.
Socker finns i mycket små mängder i tex: bacon, kryddningen på grillkyckling eller korv(OBS! finns även ofta potatismjöl o ibland vetemjöl i korv) mm.
Stärkelserika kolhydraterna är de som gör att man blir ”sugen” ta bort dem och man blir inte sugen. Men även om det inte är så lätt i början så BLIR DET LÄTT när man kommit på källorna till sötsuget och kan därefter leva helt utan sötsug.
Vad är socker och stärkelse? Vad händer när man raffinierar socker?

Läs mer om vad som händer i kroppen när man äter socker och stärkelse HÄR>>>
 

Kriminalitet på grund av att äta för mycket socker

Ett gräsligt exempel:
 Om du tvivlar på vad socker kan ställa till med i hjärnan och i psyket rekommenderar jag dig att läsa denna berättelse. Det är en gräslig berättelse från Alexander Schauss bok: ”Diet, Crime and Delinquency”
Den handlar om den mat som en 14 årig ungdomsbrottsling brukade äta.

Till frukost åt 14 - åringen:

• 5 koppar “Sugar Smacks” med en halv tesked extra socker,
• 1 glaserad munk 
• 2 glas mjölk.

Han åt detta till mellanmål:

• 1 tre decimeter långt lakritssnöre 
• 3 bitar torkat kött.

Till lunch åt han:

• 2 hamburgare med pommes frites,
• mera lakritssnöre
• 1 liten portion gröna bönor
• lite sallad eller ingen sallad alls.

Ett mellanmål före middag bestod av:

• vetebröd med mjölkchoklad.
• 1 smörgås av vitt bröd med jordnötssmör och sylt
• 1 burk tomatsoppa
• 3 deciliter sötat “Cool-Aid”

Senare tog han

• 1 mugg med glass,
• 1 chokladkaka 
• 1 litet glas vatten.
   

I ett frågeformulär om matvanor prickade 14-åringen
för följande symptom:

• Jag somnar men sedan vaknar jag och kan inte somna om.
• Jag får huvudvärk
• Det kliar eller kryper i huden på mig
• Besvär med magen eller inälvorna
• Jag får lätt blåmärken
• Jag har mardrömmar
• Ibland känner jag mig matt och yr och kallsvettas
• Jag blir hungrig eller känner mig matt om jag inte äter ofta.
• Jag är ofta glömsk
• Jag tar extra socker till det mesta jag äter eller dricker
• Jag är mycket rastlös
• Jag kan inte arbeta under krav
• Jag har svårt att fatta beslut
• Jag känner mig deprimerad
• Jag oroar mig ständigt för saker
• Jag blir förvirrad
• Jag kan bli deprimerad eller moloken nästan utan anledning
• Jag förstorar obetydliga saker och har lätt att brusa upp
• Jag kan vara rädd
• Jag känner mig mycket nervös
• Jag är starkt känsloladdad
• Jag kan gråta utan att jag vet varför
   

Det är sannerligen inte konstigt att denne pojke, i det tillstånd han befann sig i, skapade sig det kriminella beteendet.

Lyckligtvis håller han, och många som liknar honom, nu på med att åstadkomma en total förändring av sitt beteende, inte därför att de har fått långa fängelsestraff utan därför att en viktig anledning till deras beteende, deras biokemiska tillstånd, har förändrats genom nya matvanor.
 

Det kriminella beteendet finns inte bara ”i huvudet”. Biokemiska variabler påverkar sinnestillståndet och därigenom också beteendet.

Men ett oundvikligt problem uppstod medan han försökte ändra sina matvanor.

Han greps av plötslig lust efter sådana matvaror som han borde akta sig för.

Hejda dig ett ögonblick och tänk efter. Hur får du en sådan plötslig lust? Först måste du inse att du inte får en lust, du skapar den genom det sätt som du föreställer dig saker på.
Källa:
Historien finns i Alexander Schauss bok: ”Diet, Crime and Delinquency”.
.